Vem visste att hitta en urna i en taxifirma kunde förändra liv?
Titel: Hitta Violet Park
Originaltitel: Finding Violet Park (alternativt Me, the Missing, and the Dead)
Författare: Jenny Valentine
Utgivningsår: 2008
Förlag: Atrium förlag (2011)
Sidor: 208
Handling:
Sedan pappans försvinnande har Lucas Swain många gånger fantiserat om hans återkomst. Vid 16 års ålder bor han tillsammans med sin mamma och två syskon i huset som tillhört hans farföräldrar. En natt bestämmer Lucas sig för att åka taxi hem, men det är något med urnan som står på hyllan i taxifirman som gör att han inte kan sluta tänka på den, Så han bestämmer sig för att stjäla den. Inuti den ligger askan av Violet Park, och trots hennes tillstånd förändrar hon hans liv.
Mina tankar:
Efter min läsning av Trasig soppa hade jag förväntat mig mer av Violet Park, som jag uppfattat är hennes kanske mest erkända. Men som jag sa i oktobermånadsrapporten så passade vi, boken och jag, inte riktigt ihop.
Språket och nyanserna i det hade jag inget emot, snarare tvärtom. Formuleringarna tyckte jag ofta om, de var enkla men ändå träffande, och det var faktiskt det som jag i första hand fastnade för med Jenny Valentine.
Måhända vara simpelt formulerat, men ack så träffande. ↑
Om vi går över till karaktärerna förblir mitt förhållande till Lucas Swain ljummet. Medan Rowan i Trasig soppa blev som ett slags vän förblir Lucas en främling. Han känns som en föråldrad tonåring och visst kunde jag delvis känna igen mig i hans tankesätt, men inte tillräckligt. Hans handlande fann jag mest.. inte troligt? Fastän jag försökte se charmen i att "stjäla en urna på grund av en känsla i magen" kunde jag bara göra det ibland.
Eftersom jag föredrar karaktärsdrivna historier fungerade Violet Park inte till 100%. Varken Lucas eller de andra karaktärerna gick hem, även om de stundvis hade sina ögonblick. De passade tillsammans, men strålade inte samman som jag önskat. Av alla delar var slutet den bit jag tyckte allra bäst om för då knöts allting samman. Så när jag stängde boken var jag ändå relativt nöjd. Nej, Violet Park är absolut inte en dålig bok - kanske bara inte perfekt för mig.
Tack för recensionsexemplaret, Atrium förlag!
Originaltitel: Finding Violet Park (alternativt Me, the Missing, and the Dead)
Författare: Jenny Valentine
Utgivningsår: 2008
Förlag: Atrium förlag (2011)
Sidor: 208
Handling:
Sedan pappans försvinnande har Lucas Swain många gånger fantiserat om hans återkomst. Vid 16 års ålder bor han tillsammans med sin mamma och två syskon i huset som tillhört hans farföräldrar. En natt bestämmer Lucas sig för att åka taxi hem, men det är något med urnan som står på hyllan i taxifirman som gör att han inte kan sluta tänka på den, Så han bestämmer sig för att stjäla den. Inuti den ligger askan av Violet Park, och trots hennes tillstånd förändrar hon hans liv.
Mina tankar:
Efter min läsning av Trasig soppa hade jag förväntat mig mer av Violet Park, som jag uppfattat är hennes kanske mest erkända. Men som jag sa i oktobermånadsrapporten så passade vi, boken och jag, inte riktigt ihop.
Språket och nyanserna i det hade jag inget emot, snarare tvärtom. Formuleringarna tyckte jag ofta om, de var enkla men ändå träffande, och det var faktiskt det som jag i första hand fastnade för med Jenny Valentine.
Om vi går över till karaktärerna förblir mitt förhållande till Lucas Swain ljummet. Medan Rowan i Trasig soppa blev som ett slags vän förblir Lucas en främling. Han känns som en föråldrad tonåring och visst kunde jag delvis känna igen mig i hans tankesätt, men inte tillräckligt. Hans handlande fann jag mest.. inte troligt? Fastän jag försökte se charmen i att "stjäla en urna på grund av en känsla i magen" kunde jag bara göra det ibland.
Eftersom jag föredrar karaktärsdrivna historier fungerade Violet Park inte till 100%. Varken Lucas eller de andra karaktärerna gick hem, även om de stundvis hade sina ögonblick. De passade tillsammans, men strålade inte samman som jag önskat. Av alla delar var slutet den bit jag tyckte allra bäst om för då knöts allting samman. Så när jag stängde boken var jag ändå relativt nöjd. Nej, Violet Park är absolut inte en dålig bok - kanske bara inte perfekt för mig.
Tack för recensionsexemplaret, Atrium förlag!
Kommentarer
Postat av: Maria
Oj, är Me, the Missing and the Dead den amerikanska titeln? Jag tror att jag såg den på biblioteket idag men tittade aldrig närmare och kom inte på det förrän nu. Konstigt sammanträffande!
Jag kommer inte ihåg så mycket av boken, men jag gillar Valentines röst. Har Myrstacken och Cassiel Roadnight väntandes i bokhyllan.
PS. Skickar din vinst senast tisdag! Mvh, professionell uppskjutare.
Svar:
Man Truong
Postat av: Ebba
Hm, kanske inte ska plocka upp den då. Gulligt omslag i alla fall ^^
Svar:
Man Truong
Trackback
