bokskadad

2011 var året då jag började skriva ner alla boktitlar jag läste, samt när och hur lång tid det tog för mig att läsa dem. Bättre sent än aldrig, tänker jag, så här följer mitt läsår 2011:


Tryck på bilden för att komma till min lista.


Antal böcker: 25
Kvinnor/män: 17/9
Klassiker: 2
Svenska/engelska: 14/11
Antal sidor: + 7731

Jag har alltså läst ca 2,08 böcker/månad. Sammanlagt läste jag 25 böcker; utöver dessa avbröt jag läsandet i sex andra böcker, vilket ändå innebär att jag läst tre böcker mer än under 2010. Vad som påverkat min läsning tror jag ligger i tappad läslust i och med studier. Mitt nuvarande mål ser dock ut som följande att läsa minst 50 titlar, varav minst fem ska vara klassiker och kanske allra viktigast: att helst endast läsa böcker jag själv vill (det vill säga undvika att läsa särskilda böcker för att "alla andra" gör det). Den sistnämnda punkten kommer vara svårast att hålla, skulle jag tro..

(Med inspiration från TidningsIda.)

På jenniesboklista.
Fram till 31/1: möjlighet att vinna en pocketbok (går att välja mellan fyra titlar), ex. Igelkottens elegans.


På readingthisworld.
Fram till 31/1: möjlighet att vinna en YA-bok (går att välja mellan 15 titlar) - utgiven i januari i år, ex. The Fault in Our Stars.


På boktycke.
Fram till 7/2: kräver att ha svarat på alla frågor för möjligheten att vinna x antal ungdomsböcker (går att välja mellan 70 titlar), ex. City of Bones.

~
Som det var sagt: May the odds be ever in your favor!

Titel: You Against Me
På svenska: Älskar - hatar
Författare: Jenny Downham
Förlag: David Fickling Books
Utgivningsår: 2011
Sidor: 413
Övrigt: Downham är även författare till succédebuten Before I die (Innan jag dör).

Handling:
Ellies bror är anklagad för att ha våldtagit en tjej, men han nekar till det och Ellie försvarar därför honom. Mikeys syster är tjejen som har blivit våldtagen och nu söker han hämnd. Vad händer då när den första, men också otillåtna, kärleken uppstår mellan två personer som kommer från två helt skilda världar?

Mitt omdöme:
Downham använder frekvent referenser till nutida kultur, om man nu kan räkna in Lidl, Gordon Ramsay och Jamie Oliver som detta. Längre fram i boken finns även ett snabbt referat om filmen Sliding Doors med Gwyneth Paltrow, vilken jag faktiskt har sett många gånger! Frågan jag ställer är dock om Downham går rakt in i sin egen fälla eller om det är genialiskt drag. Det jag syftar på är om boken är skriven för att hålla i framtiden eller om den främst vänder sig till dagens läsare? För själv upplever jag att det är kul så länge man känner till vad det är hon pratar om. Ibland känner jag också att det blir lite för mycket 'namedropping'. Fast jag inser självklart att detta är att överdriva eftersom handlingen rör sig om en våldtäkt och hur omgivningen agerar utifrån den, vilket medför ett aktuellt och viktigt tema.

You Against Me har ett bra språk som gör det lätt att läsa, med mycket brittiska ord och slangord (eftersom det är där historien utspelar sig): pavement, fag etc. Det är roligt när maträtter som bacon butty dyker upp i en mening - för hur ska jag veta vad det är? I ärlighetens namn skrattade jag åt det ett tag.. Hur som helst uppskattar jag hur Jenny Downham har valt att lägga fokus i handlingen - hur allting uppstår utifrån denna våldtäkt. Även hur hon målar upp hur den nära omgivningen behandlas och reagerar på det. Förändringarna som är påtvingade på familjerna, och hur tydligt folk tar avstånd eller också hur de närmar sig varandra i tumulten.

Den här boken känns väldigt påverkad av och inriktad på hur dagens samhälle ser ut, och det syns i sms:en som Mikey och Ellie skickar. De använder båda förkortningar så som: u, ur och även RSN = real soon now samt TAU = thinking about you. En del av förkortningarna förstår jag direkt medan andra lämnar mig i mörkret. Tur nog bemödar sig Downham i alla fall med att förklara för oss som inte fattar och då känner jag ändå att jag är relativt insatt i internetvärldens språk. Än en gång undrar jag hur fräscht det här språket kommer att kännas för kommande generationer, om de kommer att läsa boken och känna: "Usch, vem skriver egentligen så?" Eller är det bara jag som är för gammal..

Mitt betyg:

Överlag en riktigt snyggt skriven historia, vilken får mig engagerad och nyfiken på hur det hela ska sluta. Ändå känner jag mig bara nöjd när jag stänger boken - den lämnar inga direkta avtryck.

Titel: Dash & Lily's Book of Dares 
På svenska: Dash och Lilys utmaningsbok
Författare: Rachel Cohn, David Levithan
Förlag: Ember
Utgivningsår: 2011
Sidor: 260
Övrigt: Detta är den tredje boken som Cohn och Levithan skrivit tillsammans.

Handling:
Det är jul i New York och Lilys föräldrar har åkt iväg till Fiji för att spendera sin jul och försenade smekmånad där för sig själva. Någon annanstans i New York är Dash redo att fira jul ensam. Så när Dash beger sig till bokhandeln the Strand och hittar en röd anteckningsbok bredvid JD Salingers Franny and Zooey bestämmer han sig för att öppna den. Inuti döljer sig en rad utmaningar från en viss Lily. Dash har inget bättre för sig och kan inte heller låta bli att följa dem. Allt medan utmaningarna passerar mellan dem uppstår frågan om Dash och Lily någonsin kommer att träffa varandra i verkligheten. Kommer de då fortfarande vara de personer som de är i den röda anteckningsboken?

Mitt omdöme:
I boken står Cohn för Lilys delar och Levithan för Dashs. Det jag tycker känns extra fint med denna bok är att författarna skickade mejl till varandra, fram och tillbaka, utan att på förhand bestämt hur boken skulle se ut.

Jag tycker om att Dash vill vara så nördigt korrekt.

Okej. Jag har tidigare läst Cohns och Levithans första verk som de skrev ihop, nämligen Nick & Norahs oändliga låtlista, vilken jag inte riktigt fattade hypen kring. Den var väl inte riktigt "my cup of tea". Därefter läste jag Levithans Ibland bara måste man och den älskade jag! Så jag gav också Cohn en ny chans med hennes Du vet var jag finns, som var något dystrare än jag förväntat mig av henne. Ändå en anmärkningsvärd läsning. Dash & Lily's Book of Dares har cirklat omkring i bokbloggarsfären ett bra tag nu, och den verkade genuint intressant. När mitt bibliotek köpte in titeln (efter min förfrågan) var det bara att sätta igång.

Dash delar med sig av kloka tankar.

Om jag ska vara ärlig uppskattar jag David Levithan mer som författare än Rachel Cohn, kanske för att hans karaktärer är mer tilltalande för mig, liksom hans språk. Lilys partier är enligt mig lättlästa medan Dashs tvingar läsaren att tänka efter mer. Och (eventuellt) slå upp fler ord.

Dash känns självklar som karaktär, intelligent och ofta irriterande logisk, men med en nypa humor som gör honom attraktiv. Bakom hans ibland nedsättande ord ligger en slags värme som känns äkta. Det gör honom sympatisk istället för ett rövhål, som många andra karaktärer ofta görs. Även om Lily inte går hela vägen hem hos mig tycker jag ändå om henne. Tillsammans fungerar Dash och Lily perfekt, med deras klyftiga utmaningar och dialoger. Ibland kunde jag dock komma på mig själv tänka: "Är de seriöst bara 16 år?"

Lily visar sig vara ganska rolig.

Det jag älskar med den här boken är att den känns så uppfriskande, både språk- och innehållsmässigt. Julen är vad som för dem samman, och trots detta fortsätter historien utan att julen känns centrerad. I Dash & Lily's Book of Dares är det karaktärerna och deras tankar, likaså känslor, som utgör kärnan. För mig är det så en bra bok ser ut. Jag tycker om att det känns som att jag har lärt mig en hel del efter att ha läst boken och jag har hittat så många utdrag som jag gillar - ett bevis på att en bok är bra alltså!

Mitt betyg:

En relativt lättläst och fin läsning med utmärkta karaktärer och språk som i alla fall gjorde mig riktigt glad. Perfekt när man inte riktigt är redo för att ta sig an ett mastodontverk.

Båten parallellt med


Skeppsbrott och hundra andra berättelser om kärlek


medan jag tar paus i Middlesex.

Vad läser du just nu?

Allting second hand. Jag älskar böcker som mest när de är 2nd hand eller från loppisar och är billiga! (Okej då, jag ska inte ljuga - jag älskar nya böcker också.)

Jag hoppas att ni alla hade ett bra år och nyår!