Dash & Lily's Book of Dares

Titel: Dash & Lily's Book of Dares 
På svenska: Dash och Lilys utmaningsbok
Författare: Rachel Cohn, David Levithan
Förlag: Ember
Utgivningsår: 2011
Sidor: 260
Övrigt: Detta är den tredje boken som Cohn och Levithan skrivit tillsammans.

Handling:
Det är jul i New York och Lilys föräldrar har åkt iväg till Fiji för att spendera sin jul och försenade smekmånad där för sig själva. Någon annanstans i New York är Dash redo att fira jul ensam. Så när Dash beger sig till bokhandeln the Strand och hittar en röd anteckningsbok bredvid JD Salingers Franny and Zooey bestämmer han sig för att öppna den. Inuti döljer sig en rad utmaningar från en viss Lily. Dash har inget bättre för sig och kan inte heller låta bli att följa dem. Allt medan utmaningarna passerar mellan dem uppstår frågan om Dash och Lily någonsin kommer att träffa varandra i verkligheten. Kommer de då fortfarande vara de personer som de är i den röda anteckningsboken?

Mitt omdöme:
I boken står Cohn för Lilys delar och Levithan för Dashs. Det jag tycker känns extra fint med denna bok är att författarna skickade mejl till varandra, fram och tillbaka, utan att på förhand bestämt hur boken skulle se ut.

Jag tycker om att Dash vill vara så nördigt korrekt.

Okej. Jag har tidigare läst Cohns och Levithans första verk som de skrev ihop, nämligen Nick & Norahs oändliga låtlista, vilken jag inte riktigt fattade hypen kring. Den var väl inte riktigt "my cup of tea". Därefter läste jag Levithans Ibland bara måste man och den älskade jag! Så jag gav också Cohn en ny chans med hennes Du vet var jag finns, som var något dystrare än jag förväntat mig av henne. Ändå en anmärkningsvärd läsning. Dash & Lily's Book of Dares har cirklat omkring i bokbloggarsfären ett bra tag nu, och den verkade genuint intressant. När mitt bibliotek köpte in titeln (efter min förfrågan) var det bara att sätta igång.


Dash delar med sig av kloka tankar.


Om jag ska vara ärlig uppskattar jag David Levithan mer som författare än Rachel Cohn, kanske för att hans karaktärer är mer tilltalande för mig, liksom hans språk. Lilys partier är enligt mig lättlästa medan Dashs tvingar läsaren att tänka efter mer. Och (eventuellt) slå upp fler ord.

Dash känns självklar som karaktär, intelligent och ofta irriterande logisk, men med en nypa humor som gör honom attraktiv. Bakom hans ibland nedsättande ord ligger en slags värme som känns äkta. Det gör honom sympatisk istället för ett rövhål, som många andra karaktärer ofta görs. Även om Lily inte går hela vägen hem hos mig tycker jag ändå om henne. Tillsammans fungerar Dash och Lily perfekt, med deras klyftiga utmaningar och dialoger. Ibland kunde jag dock komma på mig själv tänka: "Är de seriöst bara 16 år?"

Lily visar sig vara ganska rolig.

Det jag älskar med den här boken är att den känns så uppfriskande, både språk- och innehållsmässigt. Julen är vad som för dem samman, och trots detta fortsätter historien utan att julen känns centrerad. I Dash & Lily's Book of Dares är det karaktärerna och deras tankar, likaså känslor, som utgör kärnan. För mig är det så en bra bok ser ut. Jag tycker om att det känns som att jag har lärt mig en hel del efter att ha läst boken och jag har hittat så många utdrag som jag gillar - ett bevis på att en bok är bra alltså!

Mitt betyg:

En relativt lättläst och fin läsning med utmärkta karaktärer och språk som i alla fall gjorde mig riktigt glad. Perfekt när man inte riktigt är redo för att ta sig an ett mastodontverk.

Trackback
RSS 2.0