“You never know how much time you'll have.”

Jag är för tillfället fast i den fiktiva världen. Återkommer om ett par dagar! Om ni inte förstår så läser jag The Host av Stephenie Meyer och den har precis blivit mycket mer intressant, därav bilderna nedan. Och tydligen filmade de precis klart The Host i dagarna - Sehr spannend!

Här kommet ett litet bildregn från filmen:

Varning för att vara ostig (direktöversättning från engelskans cheesy), men vi kan väl säga att jag inte klagar på att föreställa mig Max Irons som Jared..

Ett urval av enkätfrågor

Mindre än 20 centimeter ifrån mig ligger Ru av Kim Thúy.


Krakel Spektakel köper en klubba av Lennart Hellsing får jag hem om ett par dagar, som jag får efter att ha samlat ihop märken från Serla. Mer om kampanjen här för den intresserade.


Sprang inom Kristianstads bibliotek för drygt en vecka sedan och lånade Tales from Outer Suburbia av Shaun Tan, som inom kort borde dyka upp som bokrecension här på bloggen.


Det har gått ett tag nu då jag inte gråtit floder till någon bok, så jag skulle vara tvungen att säga The Fault in Our Stars av John Green som jag läste i mars.


Utan tvekan Nattens cirkus av Erin Morgenstern - läs, läs, läs!


Inredningsboken Detaljer hemma av Annika Huett och Ulf Huett Nilsson trodde jag skulle vara perfekt för mig, men nej. Jag blev ytterst besviken och den var inte så inspirerande som jag hade trott..


Legend of a Suicide av David Vann som jag sedan dess publicering har velat läsa (mest på grund av omslaget). Jag lånade den på biblioteket tidigare i år och började läsa den, dock utan framgång. Det gick helt enkelt trögt med engelskan och att komma in i handlingen.

~


— Ni får hemskt gärna låna mina bilder och besvara frågorna!
Enkäten hämtade jag hos Gudon på Crazyinbooks.

Vad gör man uppe halv sex på morgonen?

En del skulle troligtvis svara jobb, skola eller sömnlöshet, men jag var vaken hela natten för att jag läste ut en bok om en magisk cirkus (Le Cirque des Rêves). Sjävfallet pratar jag om Erin Morgensterns debutroman Nattens cirkus!


Titel: Nattens cirkus
Originaltitel: The Night Circus
Författare: Erin Morgenstern
Utgivningsår: 2011
Förlag: Norstedts (2012)
Sidor: 421

Handling:
År 1886 är inte vilket årtal som helst, utan det år som kom att förändra många människors liv jorden runt - men framför allt Celias och Marcos liv. Dessa två kommer under sin barndom att få spendera många timmar, veckor och år på att lära sig om magi för att slutligen delta i ett spel, i vilket de ska utmana varandra. Och spelplanen är en cirkus som inte liknar någon tidigare skådad.

Mitt omdöme:
Jag har väldigt svårt att ta mig själv på allvar när jag ges fria tyglar att skriva en sammanfattad handling, men gör det ändå fastän det ofta blir klyschigare än jag önskar. Så för att kompensera klyschan ger jag er bokens första mening som i min åsikt är betydligt mer välskriven: "Cirkusen anländer utan förvarning." — Ljuva ord och visst väcks intresset omedelbart, inte sant? (Ja, det är tänkt att ni ska nicka entusiastiskt vid det här laget.)

Som titeln avslöjar utspelar sig boken på en cirkus som är öppen under natten. En magisk cirkus, och det i dubbel bemärkelse. Jag blev fullständigt förtrollad av cirkusen liksom av karaktärerna, vilka jag kom att hålla av tidigt i berättelsen. Varje sida var utöver det vanliga, med fantastiska beskrivningar som bildade ett slags film i mitt huvud. Då och då förekom även upprepningar av tidigare stycken - på ett ytterst snyggt sätt - som får läsaren att heja till och tänka efter. Dessa stycken gjorde boken mer stämningsfull och mig ännu gladare, eftersom man kunde se hur mycket tid Morgenstern har lagt ner på detaljerna i sin bok. En annan stämningsfull sak var när på dygnet jag läste boken, nämligen under nattetid, och kan således rekommendera er att göra det, haha.

Under läsandets gång kom jag på mig att tappa räkningen på tid och antal sidor och önskade verkligen att boken inte skulle ta slut riktigt än. Halvvägs in visste jag fortfarande inte riktigt hur historien skulle utvecklas eller sluta, vilka som egentligen var bokens primära huvudkaraktärer - just för att de alla var så välskrivna - och vad spelet faktiskt gick ut på. Jag var minst sagt lika förvirrad som Celia och Marco var angående spelreglerna.

Gränsen mellan vad som kändes övernaturligt och vardagligt är trådsmal, även om många saker på cirkusen känns ofattbara och sagolika. Exempelvis hur de tänker och resonerar kring ordet magi, hur även orden illusion och förtrollning kan förknippas till det förbryllar mig. Karaktärerna fick mig att öppna upp ögonen och lämnar mig i ett nytt virrvarr av tankar, vilket normalt sett hade gjort mig tokig men i det här fallet bara drömmande. Jag blev i alla fall nyfiken på om magi finns här i vår värld, den sortens magi som de talar om i boken. — En fin tanke! Oavsett vad kommer jag aldrig mer se en cirkus på samma sätt efter att ha läst Nattens cirkus.

En annan tanke, som dök upp i början av läsandet, var hur många gånger jag tänkte på hur olika böcker kan se ut som utgår från samma idé (om det är det korrekta ordet) - i det här fallet cirkusar - att jag i början var rädd för att Nattens cirkus skulle likna Bröderna Benzinis spektakulära cirkusshow av Sara Gruen (som jag överlag tyckte bra om). Det stämde inte alls och det gjorde mig överraskande belåten!

Slutsats: En briljant debutbok av Morgenstern, som troligen gör sig bäst i att läsas flera gånger för att se alla detaljer man missade första gången. Jag ska definitivt hålla ögonen öppna efter mer av henne! Sedan skulle det inte förvåna mig om någon skulle få för sig att vilja göra en filmadaption..

Tusen tack till Norstedts för recensionsexemplaret!

Några favoritutdrag:

Från vänster till höger:
1) Ett allmänt klokt citat. 2) För att sista meningen påminner mig om den i filmen Flipped: "A painting is more than the sum of it's parts. A cow by itself is just a cow. A meadow by itself is just grass, flowers. And the sun picking through the trees is just a beam of light. But you put them all together and it can be magic." 3) Meningen "Historiens orsak spelar inte lika stor roll som historien själv." är så passande och målande! 4) Jag älskar den här mannens resonemang kring drömmar.

It's to be quoted again!


© MAN TRUONG / BOKSKADAD.BLOGG.SE

Jag satt och pillade ihop ett nytt citat, en favorit av Wilde - hoppas ni tycker om den!
(Det gör i alla fall jag.) Nu ska jag fira att det är helg och se Billy Elliot med Jamie Bell.


Liten parlör för nästan alla


Titel: Liten parlör för älskande
Originaltitel: The Lover's Dictionary
Författare: David Levithan
Utgivningsår: 2011
Förlag: X Publishing (2012)
Sidor: 215

Mitt omdöme:
Fint. Och fyllt med så mycket känslor. Och ögonblick. Nästan lite nördigt. Det känns lite som om jag i hemlighet läste boken. Fast det beror kanske på att jag ser Levithans verk som lite godis på en vardag. Inte för att jag någonsin haft någon regel om att godis endast får ätas till helgen.
Jag gillar att den känns riktad mot både vuxna såväl som ungdomar. Visserligen kan jag ibland tycka att vissa partier kräver att man har en del erfarenheter, som jag inte har, vilket gör att avgudandet av boken försvinner en smula. Dock med en betoning på en smula.
Det har alltid fascinerat mig hur mycket känsla som kan ligga bakom ett endaste ord - jag har tidigare försökt mig på det i skrivandet med liten framgång. Hur mycket jag än anstränger mig har jag insett att man måste ha en viss känsla för att uttrycka sig i skrift. Men Levithan lyckas! Och det överraskar mig faktiskt inte. Ändå kan jag inte låta bli att anteckna ner ungefär 20 av hans ordberättelser om kärlek. Just för att de är så fantastiskt fina och för att jag bära på dem ett tag till.
En grymt stor bonus med boken är absolut Levithans val av ord. Jag lärde mig väldigt många nya ord! Sådana man redan kände till, men inte riktigt kunnat sätta in i en kontext, men även helt nya som kändes påhittade. Som den ordtönt jag är blev jag mycket glad.
Det här är absolut en bok jag skulle rekommendera till de flesta jag känner. Liten parlör för älskande är inte bara för de som befinner sig i ett kärleksförhållande utan även för de som bara är förtjusta i att ta del av andras historier.
Fint är det första ordet som dyker upp i huvudet när jag läser Liten parlör för älskande. Den är utformad som en uppslagsbok, och är fylld med så mycket känslor och ögonblick. Det blir nästan lite nördigt att läsa den, lite som om jag i hemlighet läste boken. Fast det beror kanske snarare på att jag ser Levithans verk som godis på en vardag. Inte för att jag någonsin haft någon regel om att godis endast får ätas till helgen.

Jag gillar att den känns riktad mot både vuxna såväl som ungdomar. Visserligen kan jag ibland tycka att vissa partier kräver att man har en del erfarenheter, som jag inte har, vilket gör att avgudandet av boken försvinner en smula. Dock med betoning på en smula.

Det har alltid fascinerat mig hur mycket känsla som kan ligga bakom ett endaste ord - jag har tidigare försökt mig på det i skrivandet med ytterst liten framgång. Hur mycket jag än anstränger mig har jag insett att man måste ha en viss känsla för att uttrycka sig i skrift. Men Levithan lyckas! Och det överraskar mig faktiskt inte. Ändå kan jag inte låta bli att anteckna ner ungefär ett tjugotal av hans ordberättelser om kärlek. Just för att de är så fantastiskt fina och för att jag vill bära på dem ett tag till.

En grymt stor bonus med boken är absolut Levithans val av ord. Jag lärde mig väldigt många nya ord! Sådana man redan kände till, men inte riktigt kunnat sätta in i en kontext, men även helt nya som kändes påhittade. Som den ordtönt jag är blev jag mycket glad.

Det här är absolut en bok jag skulle rekommendera till de flesta jag känner. Liten parlör för älskande är inte bara för de som befinner sig i ett kärleksförhållande utan även för de som bara är förtjusta i att ta del av andras historier. Lite som godis, typ.

Några favoritutdrag:


Dessa frågor härstammar från lite socker

Jag hade nyligen äran att bli utvald som en av elva tributes av fina och charmiga Jessica, och ska således svara på hennes otroligt svåra frågor.. Jag hänger sedermera mer här, så jag tänkte att jag skulle publicera frågorna här med.

Regler:
- Har du blivit utmanad så ska du svara på de 11 frågor din utmanare gett dig och posta på din blogg!
- Välj sedan 11 nya att utmana och länka i ditt inlägg.
- Hitta på 11 nya frågor till dem!

1. Vilket är ditt bästa minne? Som får dig att le och bara vilja vara där igen.
Jag skulle inte nödvändigtvis vilja påstå att det är mitt bästa minne, men jag skulle vilja återuppleva dagen då jag lärde mig cykla.

Min storasyster och ena storebror försökte göra mig mindre nervös genom att peppa mig i kanske 20 minuter. (När jag blir nervös skrattar jag hysteriskt.) Efter en stund lugnade jag mig och de ledde mig flera varv - halvt snedvinklad - på cykeln i en stor cirkel utanför vårt hus. Var fortfarande skakig när de sköt iväg mig med ett våldsamt tryck. Minns sedan hur jag trampade som en dåre och cyklade gatan upp och ner. Extra fint eftersom det var sommar och solen höll på att gå ner. Cyklade med världens fetaste leende - var nog helt bortkopplad på grund av euforin.


2. Bästa tecknade serie du tittade på som liten?
Dragonball Z på tyska kanalen! Mina syskon och jag samlades alltid vid tv:n, sjöng med i introlåtarna och tittade storögt på medan Son-Goku samlade ihop alla dragonballs.

3. Finaste egenskapen en vän eller bekant kan ha?
4. Om du skrev en bok, vilken genre skulle det vara? (Och titel, om du har det. Men det är svårt.)
5. Vilken film skulle du vilja leva i?
6. Skulle du vilja vara crazy cat-lady eller dokusåpakändis?
7. Om du fick välja vem som helst - vem skulle du då ha som faster/farbror?
8. Favoritstad i hela vida världen?
9. Vad skulle ditt superhjältenamn vara?
10. Gryffindor, Slytherin, Ravenclaw eller Hufflepuff? (Jag räknar med att ni har tillräckligt med koll för att kunna välja!)
11. Vilken är din allra käraste ägodel?
3. Finaste egenskapen en vän eller bekant kan ha?
Att ha ett smittande skratt. Helt klart ovärderligt.

4. Om du skrev en bok, vilken genre skulle det vara? (Och titel, om du har det. Men det är svårt.)
Det skulle vara en ungdomsbok. Förmodligen en vardagsrealistisk sådan med rejäl humor, problematik och en touch av romantik. Titeln skulle vara lite poetisk, mest för att jag är rätt smörig som person och särskilt när jag skriver.

5. Vilken film skulle du vilja leva i?
Antingen Into the Wild på grund av de storslagna miljöerna eller möjligtvis Lotta flyttar hemifrån för att barnet i mig vill få maten upphissad i en korg.

6. Skulle du vilja vara crazy cat-lady eller dokusåpakändis?
Crazy cat-lady all the way! Med anledningen att någon måste leva upp till stereotypen. Okej då, och för att jag gillar katter mer än att befinna mig framför kameror.

7. Om du fick välja vem som helst - vem skulle du då ha som faster/farbror?
Redan efter 1 sekund kan jag rabbla upp minst fem personer! Ty Burrell hade varit perfekt, likaså Jim Parsons. Kristen Bell och Robert Downey Jr. gillar jag med. Men det får nog faktiskt bli Jesse Tyler Ferguson för att han är fantastiskt rolig och fin.

8. Favoritstad i hela vida världen?
London med sina röda dubbeldäckare!

9. Vad skulle ditt superhjältenamn vara?
Det praktiska med mitt namn är att det går att trycka in i redan befintliga superhjältenamn, ex. Ironman, Superman, Batman osv. Fast det är kanske lite trist och fantasilöst? Vill ju dock vara häftigare än superhjältarna på bilden ovan.

10. Gryffindor, Slytherin, Ravenclaw eller Hufflepuff? (Jag räknar med att ni har tillräckligt med koll för att kunna välja!)
Jag har alltid sett mig själv som en gryffindorare och är bensäker på att jag alltid kommer vara det även om jag inte direkt ser mig själv som särskilt modig och allt vad det är.

11. Vilken är din allra käraste ägodel?
Det får nog bli min kamera så att jag kan fortsätta föreviga ögonblick.

Mina utvalda är:
Lisa, Bea, Pia, Marina, Nea, Miriam, tuberosum, Malin, Maria, Anna och Stjärtmes. (Smäller till med 12 och klämmer in Lovisa.)

Och era 11 frågor lyder:
1. Vad brinner du mest för?
2. Vad får dig att tycka om en person?
3. På ett nöjesfält - är du den som åker allt eller den som står bredvid?
4. Anta att du får en egen tv-serie - hur skulle din signaturlåt låta?
5. Den underligaste dröm du någonsin drömt?
6. Finaste namnet?
7. Aldrig mer kunna skratta eller att aldrig mer kunna få andra skratta?
8. Rätt du lagar när du vill imponera?
9. Har du någon sorts tvångstanke?
10. Saker i matväg som du inte klarar av att äta?
11. Fiktiv karaktär du helst skulle vilja vara? (Det får vara tv, film eller bok.)

Nämen, vad är det jag gör?

Jag har seriöst sedan början av februari försökt mig på det här med en bokvideo, men det har tagit emot varenda liten gång och därmed lett till flertalet raderingar.

Som det ser ut i skrivande stund har jag lagt ner pinsamt många timmar på att filma två godkända videor (vilka inte har avbrutits för att batteritiden tagit slut eller när min syster undrat vad jag sysslat med), laddat upp en av dem på YouTube samt redigerat den i evigheter. Jag tror dessutom att mitt liv tog sig en rejäl vändning efter att ha sett videoklippet laddas upp där.. Skulle nog kunna gå så långt och säga att YouTube från och med nu är min ärkefiende.

Och är jag förresten den enda som känner sig oerhört klen efter att ha filmat? Får nämligen nästan alltid ont i handleden efteråt, med en smärta som inte försvinner förrän efter några dagar. Det är tamigtusan jobbigt att göra en bookshelf tour - kudos till er som orkar! Känner mig permanent skadad efter det här, haha. (Nej, jag är inte lika svag som det låter.)

Klaga lagom, för här är min bokhylla. Till viss del. Varning för något överarbetad video och att det ibland kan bli lite rörigt! Jag är även medveten om den vackra skånska dialekten, bristen på humor och ostadigheten med kameran. Det är en framgång i vilket fall som helst då jag för ett år sedan inte ens kunde lyssna på min egen röst inspelad utan att rysa.

*TRUMVIRVLAR*


För den som inte ser videon går den att ses här, och även i HD. (Om jag känner mig själv kommer det ta ett bra tag innan jag laddar upp del 2.)

Författare jag är nyfiken på


Skrev nyligen upp några ungdomsförfattare på en lapp som jag skulle vilja läsa (fler) böcker av. Håller just nu på att göra en genomgående sökning på dem via bibliotek i Skåne, men hittar ingen som ligger i närheten. Är aldrig särskilt pepp på att fjärrlåna och att köpa är uteslutet för tillfället.. Jobbigt läge, med andra ord. Himla tur i oturen att jag köpte Melina Marchettas Saving Francesca för ett tag sedan som borde dyka upp om någon vecka.

Dessa författare, vad tycker ni om dem och deras verk? Överskattade? Värda alla lovord? Fisljumna? Jag vet ju att många av er läser deras böcker och det är väl därför som jag är extra nyfiken.

Lägesrapport på min nuvarande läsning



Påbörjade Nattens cirkus av Erin Morgenstern direkt efter att ha avslutat J.D. Salingers roman, och kan än så länge säga att jag är högst imponerad. Kanske för att jag inte hade några riktiga fakta om boken (till handling det vill säga) mer än att jag visste att jag definitivt var tvungen att läsa den. För en gångs skull njuter jag faktiskt till 100 % av att vara relativt* omedveten om hur det hela ska sluta, det är som att läsa en bok för första gången. Och det låter väl bra?

*(Allt är ju typ relativt. Eller?)

Försenade julklappar

Att få presenter när man minst anar det är bland det bästa jag vet. Som att en trött skoldag komma till klassrummet och hitta ett paket på min plats som innehåller en t-tröja, varpå jag undrande frågar de 'skyldiga' varför och får svaret: "Ingen särskild anledning", men med den eminenta motivationen att den var jag. Eller att möta upp en vän och gå till en park och få lite försenade julklappar. Presenter är bra, särskilt som personerna träffar mitt i prick. (Fast måste medge att jag älskar att klura ut och ge presenter själv ännu mer.)

Över till vad jag faktiskt fick, presenterat i GIF-form:

Ser ju lagom nyvaken ut på bilderna.. Nåväl. Jag fick The Secret Life of Bees av Sue Monk Kidd (som finns med på min enorma to-read-list på Goodreads) och Minnen av John Lennon samlade och utgivna av Yoko Ono, vilken jag har sneglat på i evigheter fast i pocketform. Den inbundna boken är tusen gånger finare och jag blev så äckligt glad - Hurra för John Lennon!


När jag var i Tyskland köpte jag på mig ett vykort med en målning av Salvador Dalí som jag gav i julklapp till den här damen, och nu fick jag en från Norge (där min vän bodde ett tag) med en målning av Edvard Munch. Till detta fick jag även en brosch från Paris. Internationellt värre, haha. (Internt skämt.)

- Kort och gott "fab" som jag skulle ha sagt oftare om jag vore amerikan!

Hurdana är ni med presenter? Ger ni ofta litterära gåvor eller är det blandat? Själv har jag blivit duktig på att ge böcker de senaste åren och trycker gärna ner en eller två extra i paketet.

Vemodsfylld och tragisk vardagsrealism

"Ingen av systrarna Grimes skulle få ett lyckligt liv, och i efterhand föreföll det alltid som om problemen började med föräldrarnas skilsmässa."

Titel: Easter Parade
Originaltitel: The Easter Parade
Författare: Richard Yates
Utgivningsår: 1976
Förlag: Norstedts (2010)
Sidor: 282

Handling:
Systrarna Grimes' har inte mycket mer gemensamt än besvikelser som de har råkat ut för i livet. Under fyrtio år får vi följa systrarnas skilda liv. Emily har alltid varit den mer intellektuella av de två, men har haft desto fler problem med att hitta kärleken. Den mer konventionella samt sötare systern Sarah gifter sig tidigt, flyttar ifrån storstan och får barn. Men Emily inser snart att Sarahs liv inte alls är idylliskt.

Mitt omdöme: 

Det är väldigt sällan som en bok brukar fånga mig med bara en mening, men med Easter Parade var det annorlunda. Richard Yates' språk är lätt, inte komplicerat men inte heller ordinärt. Den första meningen var perfekt, en av de bästa jag har läst. Att läsa om de två systrarna och deras högst tragiska liv blir aldrig långtråkigt eller enformigt. Rinnande vatten, så känns det. Ett otroligt vackert språk, med en naken och nästintill objektiv skildring av huvudkaraktärerna - en sällsynthet i min läsning.
(Varning för spoilers!) De två systrarna känns ofta som helt skilda personer, som om de inte har några kopplingar till varandra. De skulle lika gärna ha kunnat vara två främlingar. Däri ligger det tragiska med deras livsöden. När jag läser ser jag paralleller och jämför med mitt eget liv. Min syster är inte bara ett syskon utan även min vän, och det gör ont att se hur Emily och Sarah inte kan verka veta hur de ska bete sig tillsammans: hur Emily ser Sarah förfalla allt mer, att hon vill rädda henne eftersom de är systrar men i slutändan hellre tar avstånd från Sarah för att slippa ta ansvar, för att slippa involvera sig i andras liv. För det är just det hon inte orkar - att bry sig om andra, och knappt sig själv. Och det är väl därför som hon har så många misslyckade kärleksförhållanden.
Det finurliga är att historien är vi endast får följa Emily. Man får reda på mer om henne som person, om Sarah får vi utgå ifrån Emilys tankar. Från det jag läser känner jag sympati för båda systrarna, och ofta blir jag besviken, arg och vemodig av de bådas val i livet. Men mest av allt blir jag ledsen - att de inte kan ta tag i sina liv! Som dockor är de, sköra och för det mesta obeslutsamma. Jag vill ryta till och be dem att växa upp på riktigt. Sedan inser jag att de, även om någon skulle skaka om deras värld, inte skulle ha lyssnat. På grund av det blir jag aldrig riktigt känslomässigt engagerad. Jag är endast ett tyst vittne till det hela, som leder till ett slags avståndstagande mellan mig och karaktärerna.
Visserligen slukas jag aldrig helt i boken, men det spelar ingen roll. Det går snabbt att komma in i boken, och det känns inte som om det var två dagar sedan man senast läste i den utan snarare 20 minuter. En positiv grej alltså. Kanske något som är typiskt och briljant med Yates. Bra litteratur med andra ord som jag gärna rekommenderar.

Det är väldigt sällan som en bok brukar fånga mig med bara en mening, men med Easter Parade var det annorlunda. Richard Yates' språk är så fantastiskt bra, inte komplicerat men inte heller ordinärt. Att läsa om de två systrarna och deras högst tragiska liv blir aldrig långtråkigt eller enformigt. Rinnande vatten, så känns det. Ett otroligt vackert språk, med en naken och nästintill objektiv skildring av huvudkaraktärerna - en sällsynthet i min läsning.

De två systrarna känns ofta som helt skilda personer, som om de inte har några kopplingar till varandra. De skulle lika gärna ha kunnat vara två främlingar. Däri ligger det tragiska med deras livsöden. När jag läser ser jag paralleller och jämför med mitt eget liv. Min syster är inte bara ett syskon utan även min vän, och det gör ont att se hur Emily och Sarah inte kan verka veta hur de ska bete sig tillsammans. Hur Emily ser Sarah förfalla allt mer, att hon vill rädda henne eftersom de är systrar men i slutändan hellre tar avstånd från Sarah för att slippa ta ansvar, för att slippa involvera sig i andras liv. För det är just det hon inte orkar - bry sig om andra. Knappt ens sig själv. Och det är väl därför som hon har så många misslyckade kärleksförhållanden.

Det finurliga upplägget är att historien är berättad utifrån Emilys perspektiv, men inte i jag-form. Man får reda på mer om henne som person, och hennes tankar om Sarah. Från det jag läser känner jag sympati för båda systrarna, och ofta blir jag besviken, arg och vemodig av de bådas val i livet. Men mest av allt blir jag ledsen - att de inte kan ta tag i sina liv! Som dockor är de, sköra och för det mesta obeslutsamma. Jag vill ryta till och be dem att växa upp på riktigt. Sedan inser jag att de, även om någon skulle skaka om deras värld, inte skulle ha lyssnat. På grund av det blir jag aldrig riktigt känslomässigt engagerad. Jag är ett tyst vittne till det hela. Det blir som ett slags avståndstagande, fast kanske på ett bra vis? 

Visserligen slukas jag aldrig helt i boken, men det spelar ingen roll. Det går snabbt att komma in i boken, och det känns inte som om det var två dagar sedan man senast läste i den utan snarare 20 minuter. En positiv grej alltså. Kanske något som är typiskt och briljant med Yates. Bra litteratur med andra ord som jag gärna rekommenderar.


Norstedts satsningar på klassiker är utomordentligt grymt. Vill ha!

Mitt betyg:

Det är något särskilt med Yates sätt att skriva på, tungsint men lätt. Det blir liksom ett omedelbart bra flyt, som jag mer än gärna återvänder till.


Läsrapport för mars


Antal böcker: 4 (18 av 53)*
Kvinnor/män: 2/2
Klassiker: 1 (1 av 5)*
Svenska/engelska: 3/1
Vuxen/ungdom: 1/3
Omläsningar: 0
*Mitt mål för 2012 är att läsa minst 50 skönlitterära titlar, varav 5 ska vara klassiker. (Moderna klassiker ingår.)

Tankar kring läsandet
Mars har varit fylld med sjukt braiga böcker, men också varit årets sämsta läsmånad än så länge när det gäller antal. Om jag får gissa har det berott på att jag har haft huvudet fyllt av framtidsplaner och vardagsbekymmer, som så ofta spelar en stor roll i mitt liv. Antar att jag och läsning inte är särskilt kompatibla när det kommer till stress och oro. Däremot har mina antal timmar spenderade på filmer och tvserier ökat. (Ska se till att göra en fin redovisning av dessa i juni.) När det kommer till kritan har mars helt enkelt varit mer inriktat på television. Inte förvånansvärt.

Titlarna jag läste

1. Jenny Downham - Innan jag dör || 2. John Green - The Fault in Our Stars
3. Richard Yates - Easter Parade || 4. Laurie Halse Anderson - Säg något


Bästa boken
Det står mellan två ungdomsromaner som båda handlar om cancerdrabbade tjejer, det vill säga Innan jag dör och The Fault in Our Stars. Att de är två helt olika böcker bör också tilläggas. Eftersom jag fortfarande har svårt att sätta ord på TFiOS kan jag inte riktigt avgöra vilken som var bäst, men kan avslöja att jag grät galet mycket till de båda. (Borde seriöst ställa upp i en "Vem kan gråta mest till böcker?"-tävling.)

Sämsta boken
Helt klart Säg något av Halse Anderson som egentligen var ren besvikelse. Den kämpade jag mig mer eller mindre igenom och jag har svårt att föreställa mig att filmen kan vara sämre, trots att boken inte var dålig till att börja med. Dock trögt innehåll med lite action och inte alls med vass och mörk humor (eller vad det nu var) som utlovades på baksidetexten.

Tankar inför april månad
Lite fuskigt att tala om april då mer än halva månaden redan gått, men jag är inte särskilt känd för att bry mig om det så jag kör på ändå. April ser bättre ut än mars, dels för att jag har tagit ett stort beslut angående mitt liv (ska berätta om det senare!) och dels för att våren alltid får mig att bli glad/are. Förhoppningsvis tar jag mig i kragen angående klassikerna. Vad gäller film/tv ser jag jättemycket fram emot biopremiären av The Avengers ♥ som har premiär 27/4.


Böcker jag har läst som blivit filmer jag har sett, vol. 1

BÖCKER JAG HAR LÄST SOM BLIVIT FILMER JAG HAR SETT
Nu är det ett tag sedan jag senast pratade om mitt projekt om böcker som blir film eller tv-serie. Idag hade jag, som synes, tänkt nämna böcker jag har läst som blivit filmer jag har sett - och det är blandat i vilken ordning jag har gjort vad så för att ta reda på det får ni läsa nedan.


NEVER LET ME GO av Kazuo Ishiguro

Handling
Kathy, Ruth and Tommy were pupils at Hailsham - an idyllic establishment situated deep in the English countryside. The children there were tenderly sheltered from the outside world, brought up to believe they were special, and that their personal welfare was crucial. But for what reason were they really there? It is only years later that Kathy, now aged 31, finally allows herself to yield to the pull of memory.

Filmen som kom ut år 2010 regisserades av Mark Romanek och manuset skrevs av Ishiguro och författaren Alex Garland (som även skrivit "The Beach"). Medverkar gör Carey Mulligan, Andrew Garfield och Keira Knightley.

Kommentar
Jag läste boken sommaren 2009 och hade inte handlingen så klart i huvudet när jag såg filmen, men minns ändå att historien berättades på ett bättre vis i boken. Känslan jag hade när jag läste boken var inte lika tydlig på rutan, vilket förstörde det hela något. Var alltså inte särskilt imponerad av filmen, som kändes lite väl platt i mina ögon. Skulle rekommendera boken, men måste erkänna att filmen ändå inte var dålig.


HARRY POTTER av J.K. Rowling

Handling
Harry Potter thinks he is an ordinary boy. He lives with his Uncle Vernon, Aunt Petunia and cousin Dudley, who are mean to him and make him sleep in a cupboard under the stairs. (Dudley, however, has two bedrooms, one to sleep in and one for all his toys and games.) Then Harry starts receiving mysterious letters and his life is changed forever. He is whisked away by a beetle-eyed giant of a man and enrolled at Hogwarts School of Witchcraft and Wizardry. The reason: Harry Potter is a wizard!

Filmerna utkom åren -01, -02, -04, -05, -07, -09, -10 samt -11. Biosuccéerna regisserades av Chris Columbus (två första filmerna), Alfonso Cuarón, Mike Newell, David Yates (fyra sista filmerna) och nominerades till flertalet Oscars. Medverkande är bl. a. Daniel Radcliffe, Rupert Grint, Emma Watson, Alan Rickman etc.

Kommentar
Med början på andra filmpremiären har jag suttit där när varje film gått av stapeln, skrivit ner i kalendern när filmerna haft biopremiär, köpt böckerna när de kommit ut, köpt HP-relaterade prylar och läst böckerna (med undantag Azkaban). På plats vid stora duken har jag till exempel tappat en stor popcorn på golvet när basilisken skrämde skiten ur mig, skrattat till vid Rons alla skämt och blivit tårögd vid sista, lite halvklyschiga och allvarligt talat dåligt sminkade, scenen eftersom det var som att säga hejdå till Harry. En otrolig period som följt mig från barn- till vuxenår och som även om jag aldrig älskade filmerna lika mycket som böckerna har de ändå bidragit till många fina stunder.


NORTH AND SOUTH
/ NORTH & SOUTH av Elizabeth Gaskell

Handling
When her father leaves the Church in a crisis of conscience, Margaret Hale is uprooted from her comfortable home in Hampshire to move with her family to the north of England. Initially repulsed by the ugliness of her new surroundings in the industrial town of Milton, Margaret becomes aware of the poverty and suffering of the local mill workers and develops a passionate sense of social justice. This is intensified by her tempestuous relationship with the mill-owner and self-made man, John Thornton, as their fierce opposition over his treatment of his employees masks a deeper attraction.

Miniserien regisserades 2004 av Brian Percival och producerades av BBC. Manuset skrevs av Sandy Welch som även skrivit manus till de hyllade miniserierna Jane Eyre (2006) och Emma (2009). Medverkande är Daniela Denby-Ashe, Richard Armitage, Sinéad Cusack och Brendan Coyle.

Kommentar
Den här serien brukar ofta nämnas när man talar om de bästa miniserierna som skapats, och det är jag villig att hålla med om. Blev fullständigt betagen i historien och de två huvudpersonerna i det här dramat, vilket kanske inte är särskilt konstigt då jag är väldigt svag för kostymdraman satta i England. Ordet "swoon" kommer verkligen till sin rätt i det här sammanhanget.. Jag var alltså en av de som läste boken efter att ha sett serien och tyckte att mina höga förväntningar möttes väl (fast erkänner att serien är något vassare).

(Mer om ordet swoon enligt Norstedts här.)


THE HUNGER GAMES
/ HUNGERSPELEN av Suzanne Collins

Handling
Set in a dark vision of the near future, a terrifying reality TV show is taking place. Twelve boys and twelve girls are forced to appear in a live event called The Hunger Games. There is only one rule: kill or be killed. When sixteen-year-old Katniss Everdeen steps forward to take her younger sister's place in the games, she sees it as a death sentence. But Katniss has been close to death before. For her, survival is second nature.

Filmen utkom 2012 och regisserades av Gary Ross, som tillsammans med Suzanne Collins och Billy Ray skrev manus. Medverkande är bl. a. Jennifer Lawrence, Josh Hutcherson, Liam Hemsworth, Stanley Tucci, Wes Bentley, Elizabeth Banks och Woody Harrelson.

Kommentar
Att dra upp handlingen känns något överflödig, men men, och även en kommentar om filmen. Bokserien är min favorittrilogi och jag älskar den obeskrivligt mycket. Överlag var jag i vilket fall som helst positivt överraskad av filmen och tyckte att Gary Ross lyckades väl med sin vision av Panem och allt därtill. Mina djupare tankar om filmen går att läsa om i det här inlägget. Hoppas dock på att uppföljaren är bättre (trots Ross' avhopp som regissör).


JANE EYRE
av Charlotte Brontë

Handling
Orphaned Jane Eyre endures an unhappy childhood, hated by her aunt and cousins and then sent to comfortless Lowood School. But life there improves and Jane stays on as a teacher, though she still longs for love and friendship. At Mr. Rochester's house, where she goes to work as a governess, she hopes she might have found them - until she learns the terrible secret of the attic.

Boken har blivit filmatiserad många gånger, och de jag har sett är miniserien från 2006 med Ruth Wilson och Toby Stephens och filmen från 2011 med Mia Wasikowska,  Michael Fassbender, Judi Dench och Jamie Bell. Serien regisserades av Susanna White för BBC och nominerades till Golden Globe. Filmen regisserades av Cary Fukunaga och Oscarnominerades.

Kommentar
Brontës Jane Eyre älskar jag och skulle lätt vilja påstå att det är min favoritklassiker. Jag hade därför rätt höga förväntningar på serien (som alla typ älskar) och filmen som skulle komma ut med Wasikowska och Fassbender i huvudrollerna (som råkar vara två av mina favoritskådespelare).
Serien föll mig inte riktigt i smaken, tyckte till och med att den ibland var på tok för klyschig. Filmen hade Fukunaga valt att sätta en gothisk twist på som jag inte heller uppskattade och såg inte riktigt kemin mellan skådespelarna, vilket krossade mitt hjärta lite - särskilt som miljöscenerierna var helt perfekta. Vid närmare eftertanke hade jag velat se en miniserie med Ruth Wilson och Michael Fassbender i stället.


THE NOTEBOOK
/ JAG SÖKTE DIG OCH FANN MITT HJÄRTA av Nicholas Sparks

Handling
A man picks up a faded, well-worn notebook and begins reading to a frail elderly woman, his voice recalling the heartbreaking story of two star-crossed lovers and their poignant, bittersweet journey to happiness. So begins this touching novel that is a dual tale of love lost and found, and of a man's gentle battle to reach an aging woman who cannot remember the most cherished moments of her life.

Filmen från 2004 regisserades av Nick Cassavetes. Medverkar gör Gena Rowlands, James Garner, Rachel McAdams och Ryan Gosling.

Kommentar
Såg filmen och var inte särskilt förälskad, trots den ändå tämligen söta historien och ihopparandet av McAdams och Gosling, men kunde ändå inte låta bli att köpa boken när jag såg den secondhand för 5 kr. Sedan kan det väl mitt "ogillande" bero på att jag har en viss problematik när det kommer till Sparks' noveller som blir film (de är väldigt traditionellt upplagda med två personer om förbjuden och stundvis olycklig kärlek - läs mer om att göra en -enligt mig- såkallad "Nicholas Sparks" här och här). I filmen föredrar jag det unga paret medan jag i boken hejar mer på det äldre - märklig grej, det där.


STARDUST
/ STJÄRNSTOFT av Neil Gaiman

Handling
Life moves at a leisurely pace in the tiny town of Wall - named after the imposing stone barrier which separates the town from a grassy meadow. Here, young Tristran Thorn has lost his heart to the beautiful Victoria Forester and for the coveted prize of her hand, Tristran vows to retrieve a fallen star and deliver it to his beloved. It is an oath that sends him over the ancient wall and into a world that is dangerous and strange beyond imagining...

Filmen kom ut 2007 och regisserades av Mattew Vaughn. Medverkande är Charlie Cox, Claire Danes, Michelle Pfeiffer och Robert De Niro. För sakens skull nämner jag även Sienna Miller, Henry Cavill och Ian McKellen.

Kommentar
En saga och sagovärld som jag tycker väldigt mycket om efter att ha sett filmen förvånansvärt många gånger och tyckt om mer och mer. Filmen är verkligen charmig, söt och humoristisk - så jag var förväntansfull när det kom till boken. Kanske är jag väldigt subjektiv på grund av Claire Danes (som jag halvt avgudar)? Å andra sidan är boken inte heller så pjåkig, trots att Neil Gaimans roman inte är helt lik filmens handling. Stör mig dock ofantligt mycket på att Tristan heter Tristran i boken.


LEMONY SNICKET'S A SERIES OF UNFORTUNATE EVENTS / LEMONY SNICKETS BERÄTTELSE OM SYSKONEN BAUDELAIRES OLYCKSALIGA LIV av Lemony Snicket

Handling
After the sudden death of their parents, the three Baudelaire children must depend on each other and their wits when it turns out that the distant relative who is appointed their guardian is determined to use any means necessary to get their fortune.

Filmen, som utkom år 2004 och vann Oscar, regisserades av Brad Silberling. Medverkande är Jim Carrey, Emily Browning, Liam Aiken, Kara/Shelby Hoffman, Meryl Streep och Jude Law.

Kommentar
Det var längesedan jag läste om syskonen Baudelaires olycksaliga liv, men minns att jag åtminstone tyckte mycket om de första böckerna i serien om tretton. (Ska faktiskt läsa om serien fast på engelska snart!) Filmen var däremot inte mycket att hurra för, och ärligt talat minns jag inte om jag någonsin såg klart den.. Ett minus för Jim Carrey som Count Olaf och ett litet plus i kanten för Jude Law som rösten till Lemony Snicket.


Vol. 2 bör finnas tillgänglig här inom ett par dagar!

Nytt i bokhyllan


Gick inom några secondhandbutiker förra veckan och kom ut med Drömfakulteten av Sara Stridsberg, Konsten att tala med en änkling av Jonathan Tropper och sist, men verkligen inte minst, Odysseus av James Joyce. Allt för 18 kr!


I dag fick jag hem tre böcker i brevlådan som inte kostade mig något - bilderboken Pippi Långstrump på Kurrekurreduttön, min bokvinst Jellicoe Road av Melina Marchetta och Nattens cirkus av Erin Morgenstern, mitt första recensionsex från Norstedts (tack!!).


Och tusen tack för boken och en rolig tävling, Maria! Blev oroväckande glad över kortet. (Är som sagt galet förtjust i Pettson och Findus.)


Förvandlingen

"När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt."

Författare: Franz Kafka
Titel: Förvandlingen
Originaltitel: Die Verwandlung
Utgivningsår: 1915
Förlag: Bakhåll (2008)

Handling:
Gregor Samsa vaknar en morgon och märker att han har blivit en jättelik insekt. Samma morgon missar han tåget till jobbet, som också är den enda inkomsten för Gregors familj, och förlorar sitt jobb. Det här medverkar till att familjen måste se till att försörja sig genom att skaffa sig arbeten och även hyra ut ett rum. Med Gregor som inte längre den ekonomiska basen börjar familjen försumma honom.

Mitt omdöme:
Som jag tidigare nämnt i ett av mina inlägg fick jag för mig att äntligen låna hem min allra första Kafka, och det var novellen Förvandlingen. Mina förväntningar var varken höga eller låga eftersom jag inte hade den blekaste aning om hur Kafkas stil var. Det jag visste var väl att Kafka tillhör klassikereliten och att det finns hur många kafkanianer (påhittat ord?) som helst ute i världen.

Jag passade på att varva Kafka med lite lättare litteratur då jag märkte hur ovan jag var vid den sortens upplägg som Förvandlingen var skriven med. Det var inte själva språket som gjorde det knepigt att läsa den, för det var överraskande lätt och dessutom riktigt stilrent, utan snarare den märkliga känslan jag fick av att läsa om Gregor Samsas förvandlade liv. Jag fick nämligen aldrig ett grepp om protagonisten Gregor, ty han aldrig tycktes ifrågasätta hur och varför han hade blivit en insekt, vilket nog hade varit de första sakerna jag hade tänkt på i den situationen.

Det kändes som om handlingen hade kunnat få till ett riktigt djup om Kafka hade sett till att ge ytterligare en dimension av huvudkaraktären - ge Gregor något att kämpa för eller en rejäl beskrivning av hans förtvivlan - något som skulle få läsaren att reagera kraftigare! - i stället för att låta läsaren få följa ett ganska stadigt förfall av protagonisten i en liten gråskala. Visst fanns det tydliga spår på utanförskap och kritik mot samhället, men nej - jag blev inte tillräckligt engagerad.

I den utgåvan jag fick tag på hade förlaget lagt till korta texter om författaren i slutet, vilka bidrog till att jag omedelbart tyckte bättre om novellen i efterhand. De här texterna handlade om Franz Kafkas liv och man såg snabbt paralleller mellan honom och Gregor Samsa. Även om jag inte är helt övertygad av Förvandligen kan jag åtminstone se hur idén till novellen kom till honom.

I övrigt var jag positivt överraskad av Kafka, som med sitt språk fick historien att kännas väldigt kompakt för att vara så kort. Jag gillade hur han skrev tillgängligt för alla och ändå lyckades antyda till en mängd saker som inte stod direkt skrivna. Det var inga problem med att läsa Förvandlingen eftersom det hela tiden fanns ett driv framåt i historien. I slutändan var det väl hans önskan att läsaren skulle få tolka fritt som gör att många antingen hatar eller älskar Förvandlingen.

Mest av allt undrar jag vad det var Kafka ville förmedla och menade med sin novell. För om sanningen ska fram är jag nog faktiskt mer intresserad av Kafka som författare än hans verk..

Mitt betyg:

En välskriven novell med intressanta och udda karaktärer, men som kräver att läsaren kan göra sina egna tolkningar. Själv hade jag uppskattat Förvandlingen mer om jag hade diskuterat den med andra, eller vid en omläsning.

Ett litet tack och tips

Som det ser ut i nuläget hade jag hemskt gärna velat ställa till med en tävling, men det står lite still i huvudet för tillfället. I stället tänkte jag, som Buzzador-medlem, tipsa er om en kampanj som jag deltar i just nu. (Som Buzzador-medlem får man prova på nya produkter och tjänster.)

Jag har obeskrivligt höga krav på att filmuthyrning ska vara smidigt och kan erkänna att jag i alla fall var skeptisk till film- och speluthyrningssajter. Tills jag provade på LOVEFiLM. (Jag lovar att jag inte bara säger det för reklamens skull utan också för att det ligger sanning i det.)

Det är verkligen sjukt smidigt och inte ett dugg krångligt att använda sig av deras tjänst. Registera dig, skapa en lista över filmer du vill se, vänta på att filmerna ska landa i brevlådan, se dem när du vill (finns inget krav på att du behöver posta båda samtidigt), gå sedan till närmaste gula postlåda och posta och vänta på nästa utskick av filmer.

På en vecka hinner jag få hem fyra filmer (två per utskick), vilket är ungefär lagom. Jag tycker det går bra att skicka tillbaka de tunna paketen som skivorna ligger i. Några stora plus är att hemsidan är lättnavigerad, att skivorna inte har hack (som jag så ofta brukar ha problem med när jag hyr) och att det finns ett brett sortiment på både nya och äldre titlar.


De filmerna jag fått hem och sett är Thor med Chris Hemsworth (4/5), Winter's Bone med Jennifer Lawrence (3,5/5), Temple Grandin med Claire Danes (4/5), Iron Man 2 med Robert Downey Jr. (3,5/5), Mandomsprovet med Dustin Hoffman (2,5/5), Bright Star med Abbie Cornish (4/5), Himlen är oskyldigt blå med Bill Skarsgård (3/5) och första skivan i tv-serien How to Make it in America med Bryan Greenberg (2/5). Och för nöjets skull brukar jag även delta i deras filmquiz (och är tydligen deras bästa spelare genom tiderna).

Det är väldigt lätt att registrera sig, och när betalningsinformationsrutan dyker upp ska du inte tänka på att det kommer att kosta eftersom du senare skriver in kampanjkoden. Däremot kommer det kosta dig om du överskrider de två månaderna som erbjudandet avser - så se till att meddela LOVEFiLM senast den sista dagen i din provperiod om du vill avsluta din prenumeration för annars övergår den i Flex2-abonnemanget. Avsluta genom att gå in på "Mitt konto".

Kampanjkoden är "van1203" - jag rekommenderar er att testa på film och spel hem i brevlådan gratis i två månader! Man förlorar inget på det, så att säga. (Gäller dock inte för dig som redan tidigare provat på LOVEFiLM och åldersgränsen för att gå med är 18 år.)


Befinner mig i tillfällig extas

Av två anledningar är jag extra glad idag. En av dem är får ni reda på idag - tycker nämligen att jag lyckades få med mig ett gäng fantastiska böcker från biblioteket idag - särskilt som ett bokmål för året är att läsa böcker som jag alltid har velat läsa (och inte så mycket på grund av bokbloggshypen - lycka till med det, hrm).


De samlade titlarna och lite tankar kring dem: (Varning för mycket länkande!)
+ Liten parlör för älskande (David Levithan) eftersom jag avgudar Levithan, både engelska och svenska omslagen (eng/sv), upplägget av boken och efter en viss dams hyllning av boken, som kan läsas i Tonårsbokens recension.
+ Catcher in the Rye (J.D. Salinger) för kultstatusen och de oändliga referenserna till Holden Caulfield, för att jag älskar det här originella omslaget som också blivit ursnygg t-shirt och för att jag åkte förbi en förort i England som hette Rye och var tvungen att poängtera det för de som satt bredvid mig på bussen. (Ingen förstod min exaltation eller storheten i det. Som vanligt.)
+ The Bell Jar (Sylvia Plath) då jag vägrar att läsa den svenska översättningen, för att Kat läser den i filmen 10 Things I Hate About You och slutligen för Bokneas recension som ju var kalasbra.
+ To Kill a Mockingbird (Harper Lee) för att jag äntligen ska läsa ut den - vill inte spendera varje år med att börja om på första kapitlet. Okej, och för att jag vill se Gregory Peck i filmen från 1962 och för att omslaget var så fruktansvärt snyggt och för att Lee var bästa vän med Truman Capote (som skrev In Cold Blood och Breakfast at Tiffany's) och för att det är hennes enda publicerade bok och för att den har blivit så omdebatterad. Bring it on, Scout!
+ The Host (Stephenie Meyer) (som jag hellre vill läsa på originalspråk än på svenska) som väckte mitt intresse efter att ha sett teaser-trailern (på bokbloggen The Never End) till filmen som utkommer 29:e mars nästa år med Saoirse Ronan (Atonement), Diane Kruger (Inglourious Basterds), Max Irons och Jake Abel i rollerna.


Vad tycker ni - bra eller dåliga val? Och vilken ska jag börja med?


Lite fler tävlingstips för den bokintresserade

Jag vet inte hur det kommer sig (månne det vara vårluften som påverkar våra sinnen?), men det finns så oerhört många fina tävlingar ute i atmosfären just nu. Passar på att påminna er om andra boktävlingar i det här inlägget och lägger till ett par som jag har hittat här:


Boktjuvens vinst är Eld, uppföljaren till Augustnominerade Cirkeln, eller annan valfri bok.


På bloggen Bladvändaren är priset en av Lisas favoritböcker - titlarna man kan välja på är rätt många och bra, så skynda på!

Om någon känner till fler tävlingar så är det bara att lämna ett litet avtryck i form av kommentar - fyller på listan allt eftersom! Och så passar jag på att säga tacktacktacktack till alla ni som besöker mig här och lämnar små som långa meddelanden - obeskrivligt roligt!
Borde väl sätta igång själv och arrangera en tävling snart..

Tjugo ting om hur jag är som läsare, del 2


11) Beroende på hur man ser på saken så är det ofta rekommendationer eller tips som gör mig nyfiken och det är utefter det som jag väljer - vill dock tro att jag innehar förmågan att välja själv.


12) Skulle inte vilja påstå att jag muntligt (eller skriftligt) rekommenderar böcker till andra ofta, utan är faktiskt ganska snål med det. Här på bloggen händer det dock då och då.


 13) Det här måste vara det mest självklara svaret än så länge! Kan faktiskt inte förstå hur man inte kan höra sin röst i huvudet – någon som skulle vilja berätta för mig?


14) Tycker att själva idén är fantastisk, men har aldrig själv varit typen som klarar av att lyssna på andra under en längre period. Är lite av en dagdrömmare på det viset..


15) Jag är nog egentligen en blandning - trivs ypperligt i bekant vatten, men tycker samtidigt också jättemycket om att experimentera och 'hitta' nya genrer. Så hurra för varierad läsning!


16) Språk är underbart, så många nyanser och skillnader. Länge leve mångfalden liksom! (Eh, ignorerar att jag bara behärskar tre språk.)


17) Är faktiskt överraskande bra grym på att komma ihåg böcker jag läst med tanke på hur obotligt senil jag kan vara.


18) Självfallet har jag en anteckningsbok (ja, trots mitt braiga grymma minne) i vilken jag skriver ner vad jag läser, när jag läser och hur många böcker/år jag läser.


19) Jag önskar att jag läste varje dag (och försöker läsa varje dag), men oftast kopplar jag av bättre med ett avsnitt från min favorittvserie.


20) Både och faktiskt! Kanske mest avslappnande. Och det behöver inte alltid vara negativt att tycka att läsning är ansträngande för det kan vara precis vad man behöver - som en sorts utmaning.

Del 1 hittas här.

Gör den, du med! Listan hittade jag hos iktoro.


Jag minns inte varför jag älskar dig


Titel:
Jag minns inte varför jag älskar dig
Originaltitel: Memoirs of a Teenage Amnesiac
Författare: Gabrielle Zevin
Förlag: B. Wahlströms
Utgivningsår: 2007
Sidor: 231
Övrigt: Zevin har också kommit ut med Någon annanstans (Elsewhere) på svenska.

Handling:
Naomis liv förändras efter att ha förlorat i en slantsingling. På grund av förlusten var hon tvungen att gå tillbaka till klassrummet för att hämta kameran. På grund av förlusten ramlade hon och slog huvudet i trappan. Naomi vaknar upp och minns inte de senaste fyra åren av sitt liv. Är det här en chans att börja om på nytt eller är det för sent?

Mitt omdöme:
Nu beskrev jag kanske handlingen lite väl dramatiskt, men det är det fina med att driva en blogg - jag får formulera mig hur jag vill! I vilket fall som helst är det vad jag tar med mig från boken - frågan om det är möjligt att börja om på ruta ett eller om det förgångna alltid kommer ikapp en. Det är en balansgång för Naomi efter hennes olycka, att skapa sig ett nytt liv och samtidigt "lära sig" om sitt gamla liv. Och det är väl därför jag tycker om boken, för det är sådana här handlingar som fascinerar mig. Är det möjligt?

Boken i helhet var inget speciellt, men en som passar utmärkt när man har en lässvacka. Stundtals kom jag på mig att bli irriterad på Naomi. Just för att hon påminner mig mycket om hur jag är som person. (Inte direkt positiva grejer.) Naomi nämner att hon beter sig som en barnrumpa (och är alltså medveten om det) samtidigt som hon inte kan låta bli och sedan drämmer hon till mig en gång till med att konstatera att hon inte tycker om när folk dikterar för henne vad hon gillar och inte gillar; två sidor hos mig som jag tycker beskrevs pricksäkert. Det är de små detaljerna som gör boken, och på det viset lyckas Zevin skapa en relativt trovärdig huvudkaraktär.

När det kommer till förhållandena i boken kan jag väl påstå att jag är mer tveksam. Samspelet mellan Naomi och James (den snygga, hemlighetsfulla killen som hittar henne efter olyckan och påstår sig vara pojkvännen för att få åka med i ambulansen) liksom det mellan Naomi och hennes adoptivmamma (som hon inte längre talar med efter en fall-out) kändes emellanåt väldigt överflödigt för att sedan vara ytligt. Det blev helt enkelt ingen snygg uppbyggnad av relationerna och jag kunde inte riktigt sympatisera med någon. Medger att det inte kan vara lätt att skriva en djup historia på drygt 200 sidor, men ändå.

Noteringar:
1) Jag undrar om de hade ett slanguttryck för ordet "ryggsäck" i originalversionen då översättningen till svenska blev "rygga". (Är inte förtjust i uttrycket fastän jag ibland använder mig utav det själv.)
2) Det var ovanligt många små stavfel i boken, som missade eller utbytta bokstäver - mindre kul.
3) Baksidetexten var ett minus - kändes lite separat från det som faktiskt boken handlade om.
4) Är väldigt nyfiken på Gabrielle Zevins andra bok Någon annanstans, som jag faktiskt äger.

Mitt betyg:

En stark tvåa med missvisande titel (förstår inte hur de tänkte med den översättningen?) med desto bättre innehåll.


Tjugo ting om hur jag är som läsare, del 1


1) När det kommer till lästakt är jag ett mellanting, läser varken särskilt snabbt eller långsamt, utan snittar på att jag läser ut en 250 sidor lång ungdomsbok på tre-fyra timmar.


2) Ibland blir jag väldigt tankspridd, samt att jag uppskattar detaljer, vilket gör att jag måste läsa alla ord. Om det är en bok som är sådär händer det att jag skummar.


3) Jag älskar (oftast) långa beskrivningar eftersom de hjälper mig att bilda klara(re) uppfattningar av miljö och karaktärer. Uppskattar inte böcker som har få beskrivningar lika mycket.


4) Om någon skulle förhöra mig är det störst chans att jag bara kan återberätta boken i sin helhet, men det händer väl att jag kommer ihåg små detaljer.


5) Det tar inte emot att låna eller köpa tjocka böcker, men desto mer att läsa dem och det är därför som jag undviker tegelstenar.


6) Är ungefär lika skeptisk till tunna böcker som jag är till tjocka.
 

7) Tror ju egentligen inte på det här med antalet idealsidor, det är en läsupplevelse som avgörs av innehållet. Men om jag känner mig själv föredrar jag det första.


8) Insåg ganska fort att det kunde bli en del spoilers genom att läsa i förväg, fast under ett tag hade jag verkligen problem med att inte tjuvkika.


9) Det ligger något i uttrycket "Kärlek vid första ögonkastet" när det kommer till åtminstone bokomslag. Jag väljer omsorgsfullt efter det snyggaste omslaget av en bok jag vill ha.


10) Jag läser alltid baksidetexten eftersom intresset för handling finns, även om jag ibland önskar att jag kunde låta bli (för ärligt talat avslöjar de ofta för mycket om handlingen).

Del 2 borde dyka upp inom kort!

Listan är hittad hos iktoro.


It's to be quoted!


© MAN TRUONG / BOKSKADAD.BLOGG.SE

Ett fint citat från Lewis' The World's Last Night: And Other Essays.


"A room without books is like a body without a soul."

.. sade en vis man en gång, och hans namn var Cicero.
(Romersk filosof, 106 f.Kr. - 43 f.Kr.)




Via Hello-tiger, (bild 8) Bodelssons,(bild 6) beatasbilder, breathingbooks och bookshelves.

Såhär ser min bokhylla ut i sin halvhet:
/Jag är sysselsatt med annat för tillfället, därav bristen på inlägg och engagemang./

Avslutar så passande med Death Cab for Cutie och deras låt Soul Meets Body, lite vårnostalgi.
Och ha nu en fortsatt fantastisk påsk och helg!


De där titlarna som väntar på att bli upplockade igen

Jag är så fruktansvärt odisciplinerad när det kommer till att läsa ut böcker. Dålig på att ge böcker en rättvis chans är jag med, vilket har medfört en relativt lång och pinsam lista över böcker som jag med svansen mellan benen stoppat tillbaka i bokhyllan oavslutade. (Undantag finns dock.)

HÄRMED PRESENTERAS BÖCKER SOM INTE GICK HEM HOS MIG EFTER MINST 30 SIDOR ELLER SOM JAG UTAN RIKTIG ANLEDNING AVBRÖT LÄSNINGEN I..

Carlos Ruiz Zafón - Vindens skugga (32 s.) försökte jag läsa efter hyllningar från min vän Josefine, men boken tyckte jag var långsam och inte tillräckligt intressant de första sidorna.
Khaled Hosseini - Tusen strålande solar (111 s.) grep aldrig tag i mig på riktigt och trots att alla mina Indien-medresenärer, som hade läst den, älskade den avbröts läsningen efter hemkomsten.
Nicole Krauss - Kärlekens historia (101 s.) hade jag problem att få ett bra flyt i eftersom jag läste den allt för sporadiskt då jag hade annat att göra i Tyskland.


Karin Boye - Kallocain (102 s.) var tung och det tog emot att läsa - trots de få sidorna. Vill ju tycka om Boye och förstå varför detta är en så hyllad pärla!
J.K. Rowling - Harry Potter och fången från Azkaban (125 s.) är den titel som är mest pinsam - när boken hade släppts höll min syster på att läsa den vilket gjorde att jag var tvungen att låna den på biblioteket. Veckorna därpå försökte jag verkligen läsa den gång på gång, men tappade istället suget rätt rejält. Slutade med en oläst bok och en skuld på 6 kr, som är så genant för en wannabe-pedant. Ska dock ta upp läsandet av HP i sommar!
Frances Hodgson Burnett - A Little Princess (100 s.) är den drygaste bok jag har läst - och jag förstår knappt varför jag ens tyckte om den förkortade versionen när jag var liten. Nörden inom mig vill dock att jag ska läsa ut den en gång för alla.


Lian Hearn - På kudde av gräs (188 s.), uppföljaren till Över näktergalens golv som jag faktiskt tyckte om; avbröt läsandet eftersom jag hade annat att göra - glömde bort boken och plötsligt hade det gått några år som jag inte kunde ta tillbaka.
John Marsden - Imorgon när kriget kom (208 s.) läste jag nästan ut, men som gick samma sorgliga öde till mötes som På kudde av gräs.
Arundhati Roy - De Små Tingens Gud (176 s.) läste jag innan vi åkte till Indien och den var och är så olik de andra böckerna jag brukar läsa att jag gav upp. Obligatorisk läsning var det dock mer eller mindre att jag tvingade mig själv att skumma igenom sidorna fram till sidan 264, och därifrån läste jag ut boken. Blev otroligt mycket bättre! Måste dock se till att läsa om hela boken.


Audrey Niffenegger - The Time Traveler's Wife (292 s.) gick inte hem hos mig helt och jag såg en del felstavningar som störde mig att jag till slut lade undan boken - ska dock ge den ännu en chans.
Nicholas Sparks - The Best of Me (50 s.). Jag visste redan att Sparks är klyschans anhängare, men den här boken är bara ren smörja. Varje beskrivning, varje ord var inkletat i smör - ingen miss eller ångest över oavslutad bok, med andra ord!

På senare år har jag kommit till insikten hur kräsen jag verkligen är, och det är att jag kräver att boken ska vara bra redan från början fastän jag vet att en bok ibland måste få tillfälle att växa på en =› måste alltså ge böcker en chans. Men hur mycket är tillräckligt - 50, 100 eller 150 sidor? Ofta ligger det dock inte i att boken är ointressant utan att jag bara har mycket annat att tänka på, vilket gör det hela mycket jobbigare eftersom man inte kan återgå till en nästan utläst bok två år senare, då minnet suger och man måste bygga upp suspensen igen.

Så slutsatsen lyder att jag måste säga att jag är lite besviken på mig själv. Av alla de ovan tänker jag nog läsa om 10 av 11 möjliga. Tyvärr, Nicholas Sparks - du ryker i alla lägen!


Härligt att det här blev ett litet skaminlägg för min del..


Tävlingstips för bokintresserade


Ett år fyller Claras bokblogg thecuriouscaseofthebooks (grattis!) och i samband med detta ställer hon till med en minst sagt drömlik tävling.


Booklovin arrangerar Agnes och Frida en frågesportstävling i vilken man kan vinna en valfri hardcover och en valfri paperback - ett brett sortiment går att välja på.


Bokgläntans Johanna och Mathilda har en tävling med Nattens cirkus skriven av Erin Morgenstern i potten (som jag verkligen vill läsa).


Hos Malin på Nilmas bokhylla kan man vinna Belinda Bauers senaste bok Skuggsida.


Maria som driver I bokens värld är allt möjligt håller just nu igång en omslagstävling med bokvinst.


Bokvarg-Elisabeth lottar ut ett pris i form av ett rykande färskt ex av den nya boken Rör mig inte av Tahereh Mafi.


På Emma, Maria och Pernillas blogg Bokfreak kan man i påsktid vinna vårens böcker, och det går att välja mellan tre paket.

RSS 2.0